|
|
|
||||||
|
|
|
|||||
|
|||||||
|
Huvudbetänkande av
Apoteksmarknadsutredningen -
|
|
|||||
|
Sammanfattning
|
|
|||||
|
Konkurrensverket är positivt till att det svenska
apoteksmonopolet avvecklas och att det görs möjligt för fler aktörer än
Apoteket AB att bedriva detaljhandel med läkemedel. Fler aktörer på
apoteksmarknaden gynnar konsumenterna genom ökad tillgänglighet till
läkemedel samt genom att konsumenterna erbjuds nya produkter och tjänster.
Vidare skapar konkurrensen möjligheter för prispress på receptfria läkemedel.
De särskilda förutsättningar som råder för prissättning av receptbelagda
läkemedel innebär dock en osäkerhet huruvida omregleringen kommer att leda
till en generell prispress även på detta sortiment. |
|
|||||
|
Konkurrensverket är i huvudsak positivt till
Apoteksmarknadsutredningens presenterade förslag som utifrån ett patient- och
konsumentperspektiv möjliggör för fler aktörer att bedriva apoteksverksamhet.
Utredningens förslag som rör prissättningsmodeller och apotekens inköpsroll
utgör centrala delar i reformen. För att förslagen ska få avsedda effekter
förutsätts emellertid att det utvecklas en fungerande konkurrens på den
omreglerade apoteksmarknaden. |
|
|||||
|
Konkurrensverket vill framhålla att ett scenario där
Apoteket AB får behålla merparten av apoteken innebär att bolaget får en
mycket stark ställning på apoteksmarknaden och att köparmakten på marknaden
blir starkt koncentrerad. Konkurrensverket bedömer att detta kommer att få
negativa effekter på etableringsviljan och konkurrenssituationen på
apoteksmarknaden samtidigt som marknaderna för generika- och
parallellimporterade läkemedel påverkas negativt. Om Apoteket AB får en för
stark ställning på marknaden och utredningens förslag som rör
prissättningsmodeller och apotekens inköpsroll genomförs, kommer dessa
förslag inte få avsedda effekter. Därmed äventyras målen med reformen. Vid
ett sådant scenario bedömer Konkurrensverket att det kan komma att finnas ett
behov av särreglering av Apoteket AB:s verksamhet. |
|
|||||
|
Konkurrensverket vill vidare peka på att bestämmelserna
i konkurrenslagen kan innebära att Apoteket AB inte kommer kunna verka på den
omreglerade marknaden på samma villkor som andra aktörer om bolaget behåller
merparten av apoteken. Konkurrenslagen är asymmetrisk i den meningen att
vissa typer av ageranden på en marknad som är tillåtna för en liten aktör,
kan vara förbjudna för en stor aktör om denna bedöms ha en dominerande
ställning. |
|
|||||
|
Av ovan anförda skäl anser Konkurrensverket att
regeringen bör avyttra så pass många apotek från Apoteket AB att bolaget inte
får en för stark ställning på den omreglerade apoteksmarknaden. Hur stor
marknadsandel Apoteket AB kan eller bör ha efter en avyttring av apotek beror
av flera olika omständigheter, men Konkurrensverket gör den preliminära
uppskattningen att bolagets initiala marknadsandel inte bör överstiga 40
procent av den totala försäljningen i detaljistledet. Oavsett hur stor
marknadsandel Apoteket AB får initialt är det viktigt att regeringen utformar
en tydlig och långsiktig ägarpolitik för bolaget. |
|
|||||
|
Konkurrensverket tillstyrker utredningens förslag som
rör tillståndsgivning och krav på apoteksverksamhet, hinder mot ägande av
apotek, tillsyn och kontroll av apotek samt förslagen om krav på
partihandlare. Vidare tillstyrker Konkurrensverket förslaget om att lyfta ut
IT-infrastrukturen ur Apoteket AB men anser att verksamheten bör bedrivas i
ett affärsverk. |
|
|||||
|
Beträffande andra delar av utredningens förslag och
bedömningar vill Konkurrensverket särskilt framhålla följande: |
|
|||||
|
·
Vid utformningen av en strukturerad
utvärdering är det viktigt att ta hänsyn till behovet av tydliga och
långsiktiga spelregler på den omreglerade apoteksmarknaden. |
|
|||||
|
·
Det bör initialt inte vara tillåtet med
rabattgivning till apotek vid försäljning av patentskyddade läkemedel. |
|
|||||
|
·
Det är viktigt att snarast påbörja arbetet med
den mer dynamiska prismodell för läkemedel med stabil generisk konkurrens som
ska införas. |
|
|||||
|
·
Det bör ställas krav på tillhandahållande av
samtliga receptfria läkemedel till dess det råder en fungerande konkurrens
vid försäljning av receptfria läkemedel. |
|
|||||
|
I syfte att förbättra konkurrenssituationen på den
omreglerade apoteksmarknaden föreslår Konkurrensverket: |
|
|||||
|
·
Att det skapas ett nationellt
igenkänningstecken för apotek i syfte att öka tryggheten för konsumenterna
samt för att skapa mer jämlika konkurrensvillkor. |
|
|||||
|
·
Att staten ändrar Apoteket AB:s firma i syfte
att underlätta för andra aktörer att använda ordet ”apoteket” i sina firmor. |
|
|||||
|
·
Att det görs möjligt att bedriva ”fullskaliga
egenvårdsbutiker” med krav på farmacevtisk kompetens. |
|
|||||
|
Konkurrensverkets remissyttrande
|
|
|||||
|
I
enlighet med regeringens kommittédirektiv behandlar
Apoteksmarknadsutredningen i huvudbetänkandet en lång rad frågor och aspekter
som på olika sätt är kopplade till, eller följer av, den övergripande utgångspunkten
att omreglera apoteksmarknaden genom att möjliggöra för andra aktörer än
Apoteket AB att bedriva detaljhandel med receptbelagda och receptfria
läkemedel. I föreliggande remissyttrande fokuserar Konkurrensverket i första
hand på frågor som utifrån ett patient- och konsumentperspektiv har betydelse
för konkurrensförhållandena på en omreglerad apoteksmarknad. |
|
|||||
|
Effekter för konsumenterna av utredningens förslag
|
|
|||||
|
Fler aktörer på apoteksmarknaden kommer att gynna konsumenterna genom
bättre tillgänglighet till läkemedel och tillgång till nya produkter och
tjänster
|
|
|||||
|
Konkurrensverket är positivt till att det svenska
apoteksmonopolet avvecklas och att det görs möjligt för fler aktörer att
bedriva detaljhandel med läkemedel. Fler aktörer på apoteksmarknaden kommer
att gynna konsumenterna genom ökad tillgänglighet till läkemedel och bättre
service. Erfarenheterna från den nyligen genomförda liberaliseringen av
apoteksväsendet i Norge, visar att antalet apotek har ökat i betydande utsträckning
samtidigt som öppettiderna på de enskilda apoteken utökats kraftigt. Ökad
tillgänglighet till läkemedel får från patient- och konsumentsynpunkt anses
särskilt angeläget i Sverige där apotekstäckningen är mycket låg i en
europeisk jämförelse. |
|
|||||
|
När konsumenterna efter monopolets avveckling kommer att
kunna välja att vända sig till flera olika apoteksföretag för att få tillgång
till sina läkemedel, tvingar detta också apoteken att konkurrera med varandra
genom hög kompetens hos personalen, god kvalitet och service i den dagliga
verksamheten samt genom att erbjuda konsumenterna nya produkter och tjänster.
Ökad konkurrens och dynamik på apoteksmarknaden ökar förutsättningarna för
att stimulera utvecklandet av nya effektivare tekniska och organisatoriska
lösningar när det gäller distribution och försäljning av läkemedel. En
effektivare resursanvändning kommer i förlängningen att gynna såväl det
allmänna som den enskilde konsumenten. Att det finns ett generellt positivt
samband mellan konkurrens på en marknad och produktivitetstillväxt visar
flera empiriska studier.[1] |
|
|||||
|
I sammanhanget konstaterar Konkurrensverket vidare att
utredningens förslag innebär att de från patient- och konsumentsynpunkt
viktiga principerna om krav på tillhandahållandeskyldighet av samtliga förskrivna
läkemedel hos apotek och krav på enhetlig prissättning av läkemedel och
produkter inom förmånerna kvarstår samt att nuvarande högkostnadsskydd för
konsumenten bibehålls. |
|
|||||
|
Sammantaget anser Konkurrensverket att utredningens
förslag till omreglering av apoteksmarknaden sett ur ett patient- och
konsumentperspektiv kommer att innebära viktiga fördelar jämfört med dagens
system, i synnerhet när det gäller tillgängligheten till läkemedel samt
möjligheten att få del av nya produkter och tjänster. |
|
|||||
|
De särskilda förutsättningarna för prissättning av läkemedel innebär en
osäkerhet huruvida omregleringen också leder till en generell prispress på
receptbelagda läkemedel
|
|
|||||
|
Även på den omreglerade apoteksmarknaden kommer priserna
gentemot konsumenterna (AUP) för receptbelagda läkemedel att vara reglerade
och fastställas av Läkemedelsförmånsnämnden utan rätt för apoteken att
erbjuda lägre priser. Detta innebär att prismekanismen på detta område
fungerar helt annorlunda jämfört med vad som gäller på andra marknader. |
|
|||||
|
Patentskyddade originalläkemedel svarar för omkring två
tredjedelar av den totala läkemedelsförsäljningen. En prispress på
receptbelagda läkemedel som kommer det allmänna och konsumenterna till del
får dock i första hand anses gälla generika och parallellimporterade
originalläkemedel. För att dessa ska bidra till en prispress förutsätts
emellertid att det finns en fungerande konkurrens i apoteksledet och ett
effektivt system för apotekens byte av dyrare läkemedel mot billigare
motsvarande läkemedel. |
|
|||||
|
Mot bakgrund av detta anser Konkurrensverket att det
finns en osäkerhet huruvida omregleringen av apoteksmarknaden kommer att leda
till en generell prispress på receptbelagda läkemedel och att det därför bör
råda en viss försiktighet beträffande förväntningarna på detta. I
sammanhanget kan nämnas att erfarenheterna från liberaliseringen i Norge
visar att konkurrensmedlen för apoteken inte främst är priser utan
lokalisering och tillgänglighet samt kvalitet i verksamheten. |
|
|||||
|
Detta innebär emellertid inte att Konkurrensverket helt
utesluter att utredningens förslag till prissättningsmodeller kan komma att
leda till en prispress på åtminstone vissa kategorier receptbelagda
läkemedel. Huruvida detta blir fallet kommer dock i första hand att vara en
konsekvens av den prisreglerande myndigheten Läkemedelsförmånsnämndens
verksamhet och genomslaget för parallellimporterade originalläkemedel och
utbyte genom läkemedel med stabil generisk konkurrens. |
|
|||||
|
När det gäller receptfria läkemedel anser
Konkurrensverket att det – vid en situation med fungerande konkurrens och
försäljning även på andra ställen än apotek – finns goda förutsättningar för
prispress. Erfarenheter från Danmark visar på sänkta priser på receptfria
läkemedel när dessa har gjorts tillgängliga för konsumenterna på fler
försäljningsställen och på andra ställen än apotek. |
|
|||||
|
Vid utformningen av en strukturerad utvärdering är det viktigt att ta
hänsyn till behovet av tydliga och långsiktiga spelregler på den omreglerade
marknaden
|
|
|||||
|
Konkurrensverket anser liksom utredningen att
erfarenheterna från tidigare omreglerade marknader visar att det är svårt att
på förhand göra en fullständig analys och förutse samtliga effekter som kan
följa av en omreglering. Utredningen har föreslagit att omregleringen av
apoteksmarknaden ”…i ett första skede
får ske mot en kontrollstation genom kontinuerlig och strukturerad
utvärdering, varefter justeringar, tillägg och inskränkningar i regelverk kan
göras.”. |
|
|||||
|
Konkurrensverket
delar utredningens uppfattning beträffande värdet av en strukturerad utvärdering,
men vill framhålla att man inte heller får underskatta den negativa
signaleffekt och osäkerhet som en kontrollstation och skrivning om
”inskränkningar i regelverk” kan få på etableringsviljan på marknaden när den
öppnas för konkurrens. Oavsett hur ett slutgiltigt förslag till omreglering
av apoteksmarknaden ser ut, kommer en bred etablering på marknaden
otvivelaktigt vara förenad med betydande investeringar och ett risktagande
för berörda aktörer. Därför är det viktigt att redan vid planeringen och
utformningen av utvärderingen ta hänsyn till behovet av tydliga och
långsiktiga spelregler på den omreglerade marknaden. Konkurrensverket
konstaterar att utredningen (vid sidan av att kortfattat beröra modellerna
för prissättning av läkemedel och ersättning till apotek) varit relativt vag
när det gäller att närmare konkretisera vilka delar i förslaget som särskilt
bör utvärderas och som kan bli föremål för justeringar. |
|
|||||
|
Av ovan anförda
skäl vill Konkurrensverket framhålla vikten av att regeringen i en
kommande proposition om omreglering av apoteksmarknaden, i möjligaste mån
klargör hur utvärderingen ska genomföras samt närmare preciserar vilka delar
i det slutgiltiga förslaget som kan bli föremål för förändringar efter
implementeringsfasen på två år. Omvänt bör regeringen redogöra för vilka
grundläggande delar i omregleringsförslaget som kommer att ligga fast. Genom
sådana styrsignaler från regeringen kan osäkerhetsfaktorerna minska hos
potentiella apoteksaktörer vilket ökar etableringsviljan på den omreglerade
marknaden. |
|
|||||
|
Konkurrensverket vill vidare framhålla vikten av att
utvärderingen inte bara fokuserar på producentorienterade aspekter som t.ex.
prissättnings- och ersättningsmodeller, utan också analyserar de konkreta
effekterna för konsumenterna. Exempel på detta rör tillgängligheten till
läkemedel över hela landet samt prisutvecklingen för olika kategorier av
läkemedel. Mot bakgrund av att regeringen har bedömt att Apoteket AB bör
behålla merparten av apoteken (mer om detta nedan) är det angeläget att särskilt
följa upp konkurrensförhållandena på den omreglerade apoteksmarknaden och
förutsättningarna för konkurrens på lika villkor. |
|
|||||
|
För att en utvärdering av omregleringen ska kunna göras
på ett framgångsrikt sätt vill Konkurrensverket peka på vikten av att det,
vad avser exempelvis priser och kostnader för olika läkemedelskategorier,
finns relevanta jämförande data och att man på så sätt får en korrekt
”nollmätning” att förhålla sig till när man ska studera omregleringens
effekter. När det gäller vissa typer av uppgifter och data kan det inte
uteslutas att dessa har påverkats enbart till följd av regeringens uttalade
vilja att öka konkurrensen vid försäljning av läkemedel och tillsättandet av
Apoteksmarknadsutredningen. Så har Konkurrensverket sedan en tid tillbaka
exempelvis noterat en ökad aktivitet och positionering hos flera olika
aktörer på marknaderna för egenvårds- och hälsovårdsprodukter. |
|
|||||
|
Apoteket AB på den omreglerade apoteksmarknaden
|
|
|||||
|
En omreglering av apoteksmarknaden i enlighet med utredningens förslag
förutsätter att Apoteket AB inte får en för stark ställning på marknaden
|
|
|||||
|
Apoteket AB har under lång tid haft ett lagstadgat
monopol på detaljhandel med läkemedel och kommer därför ha en mycket stark
position när monopolet avvecklas med betydande konkurrensfördelar i
förhållande till nya aktörer på marknaden. Exempel på sådana
konkurrensfördelar är redan gjorda investeringar i butiksnät och annan
infrastruktur, tillgång till strategiska butikslägen samt ett starkt och
välkänt varumärke. Vidare innebär Apoteket AB:s storlek med runt 900 apotek
att bolaget har betydande samproduktions- och skalfördelar i verksamheten.[2] |
|
|||||
|
Om Apoteket AB får en för stark ställning på marknaden
efter en avveckling av apoteksmonopolet, riskerar det medföra att vissa
aktörer väljer att överhuvudtaget inte etablera sig i Sverige då de
konkurrensfördelar som bolaget kommer att ha leder till ett alltför stort
ekonomiskt risktagande. Ju lägre ekonomiskt rikstagande och mer likvärdiga
konkurrensvillkor som kan skapas när apoteksmarknaden omregleras, desto
större blir också etableringsviljan hos potentiella aktörer. Denna bedömning
bekräftas även i de samtal som Konkurrensverket fört med intressenter och
aktörer inom ramen för en pågående granskning[3]
av utvecklingen på områdena för distribution och försäljning av läkemedel
inför avvecklingen av apoteksmonopolet. Några aktörer har framhållit att ”Apoteket AB:s dominerande ställning måste
reduceras.” efter en omreglering eller vikten av att ”Ingen aktör initialt tillåts ha större
andel av marknaden än en tredjedel.”. Även Apoteket AB har uttalat sig i
frågan genom att framhålla uppfattningen att bolaget kommer att behöva sälja ”en betydande andel” av apoteken för
att skapa incitament för nya aktörer att komma in på marknaden.[4] |
|
|||||
|
Även marknaderna för generika- och parallellimporterade
läkemedel kommer att påverkas negativt om Apoteket AB får en för stark
ställning på den omreglerade marknaden. Detta gäller i synnerhet om de av
utredningen föreslagna prissättningsmodellerna genomförs med förhandling om
inköpspris mellan apoteken och tillverkare/grossister. Genom att Apoteket AB
i ett sådant scenario (åtminstone initialt) får en betydande köparmakt på
marknaden, uppstår en situation med mycket ojämna styrkeförhållanden mellan
Apoteket AB och de mindre generika- och parallellimportföretagen. Detta
riskerar enligt Konkurrensverket att leda till att de sistnämnda, vid
avsaknad av möjlighet att sälja sina produkter till andra köpare (om det pris
Apoteket AB erbjuder anses vara för lågt), tvingas eller väljer att helt
lämna den svenska marknaden. Om det på den omreglerade apoteksmarknaden
istället finns fler potentiella köpare av generika- och
parallellimportföretagens produkter, hamnar dessa inte i liknande
beroendeställning i förhållande till varje enskild köpare. |
|
|||||
|
Om generika- och parallellimportföretag lämnar den
svenska marknaden riskerar detta i sin tur leda till att det
kostnadsreducerande förslaget om sänkt AUP genom förmånsprismodellen för
utbytesgrupper samt förslaget om att fortsätta ställa krav på apoteken att
byta till billigare generika- och parallellimportade läkemedel, inte får lika
stort genomslag. |
|
|||||
|
Sammanfattningsvis vill Konkurrensverket understryka att
en omreglering av apoteksmarknaden i enlighet med utredningens förslag, i
synnerhet beträffande utformningen av prissättningsmodellerna och apotekens
inköpsroll, förutsätter att Apoteket AB inte får en för stark ställning på
marknaden. Konkurrensverket stödjer därför utredningen i rekommendationen att
staten vid tidpunkten för ikraftträdandet av förslagen, begränsar Apoteket
AB:s marknadsandel genom avyttring av delar av bolagets apotek. Om bolaget
får en för stark ställning på den omreglerade apoteksmarknaden riskerar
enligt Konkurrensverkets bedömning de avsedda effekterna av utredningens förslag
att inte realiseras. |
|
|||||
|
Om Apoteket AB behåller ”merparten” av apoteken får bolaget en mycket
stark ställning på apoteksmarknaden med negativa effekter på konkurrensen
|
|
|||||
|
Efter det att Apoteksmarknadsutredningen har lagt fram
huvudbetänkandet har regeringen överlämnat proposition 2007/08:87 Bildande av moderbolag för Apoteket AB
samt vissa omstruktureringsåtgärder till riksdagen. I propositionen
föreslår regeringen att ägandet av Apoteket AB ska omstruktureras genom att
det bildas ett moderbolag (”omstruktureringsbolaget”) som bl.a. ska verka för
att det sker en avyttring av en del av de apotek som Apoteket AB innehar.
Regeringen framhåller att avyttring av apotek från Apoteket AB kan underlätta
och påskynda möjligheten för nya aktörer att etablera sig på marknaden.
Konkurrensverket delar denna uppfattning. |
|
|||||
|
Regeringen gör i propositionen bedömningen att
”merparten” av antalet apotek som Apoteket AB äger kommer att finnas kvar i
statlig ägo och att det inte finns skäl att redan nu ytterligare precisera
hur stor andel av apoteksbeståndet som bör avyttras. Konkurrensverket vill
framhålla att ett scenario där Apoteket AB behåller merparten av apoteken
innebär att bolaget får en mycket stark ställning på marknaden och att
köparmakten på marknaden blir starkt koncentrerad. I enlighet med
resonemanget ovan bedömer Konkurrensverket att detta kommer att minska
etableringsviljan på apoteksmarknaden samtidigt som det får negativa effekter
på marknaderna för generika- och parallellimporterade läkemedel. Om Apoteket
AB får en för stark ställning på marknaden och utredningens förslag som rör
prissättningsmodeller och apotekens inköpsroll genomförs, kommer dessa
förslag inte få avsedda effekter. Därmed äventyras målen med reformen. Vid
ett sådant scenario bedömer Konkurrensverket vidare att det kan komma att
finnas ett behov av särreglering av Apoteket AB:s verksamhet, exempelvis
avseende möjligheten att etablera egen partihandel. |
|
|||||
|
I propositionen framhåller regeringen vidare att
Apoteket AB kommer att agera ”…utifrån
samma villkor som de nya aktörerna…” på den konkurrensutsatta
apoteksmarknaden. Konkurrensverket vill här understryka att bestämmelserna i
konkurrenslagen[5]
kan innebära att Apoteket AB inte kommer kunna verka på samma villkor som de
nya aktörerna om bolaget får behålla merparten av apoteken. Konkurrenslagen
är asymmetrisk i den meningen att vissa typer av ageranden på en marknad som
är tillåtna för en liten aktör, kan vara förbjudna för en stor aktör om denna
bedöms ha en dominerande ställning på marknaden. |
|
|||||
|
Med utgångspunkt från erfarenheterna[6]
från tidigare liberaliserade marknader där en före detta statlig monopolist
fått en stark ställning på marknaden, vill Konkurrensverket peka på att det
finns en risk för att Apoteket AB – grundat eller inte – kommer att anklagas
för utnyttjande eller missbruk av dominerande ställning om bolaget behåller
merparten av apoteken. Konkurrensverket har uppfattat att detta är något som
inte minst Apoteket AB vill undvika. Apoteket AB har vid flera tillfällen
framhållit vikten av att bolaget kan verka på den omreglerade
apoteksmarknaden på likvärdiga och konkurrensneutrala villkor utan att bli
anklagad för utnyttjande av dominerande ställning.[7] |
|
|||||
|
Vidare vill Konkurrensverket framhålla att
konkurrenslagen innebär att en företagskoncentration under vissa förhållanden
kan vara förbjuden om den skapar eller förstärker en dominerande ställning på
en marknad. Om Apoteket AB behåller merparten av apoteken skulle det kunna
försvåra för bolaget att genomföra strukturella förändringar som innebär en
företagskoncentration i lagens mening. Detta skulle i sin tur kunna påverka
möjligheterna för Apoteket AB att genom organisations- och
strukturförändringar tillvarata innovativa tekniska lösningar när det gäller
distributionen och försäljningen av läkemedel, till nackdel för
konsumenterna. |
|
|||||
|
Av ovan anförda skäl anser Konkurrensverket att
regeringen bör avyttra så pass många apotek från Apoteket AB att bolaget inte
får en för stark ställning på den omreglerade apoteksmarknaden. Hur stor
marknadsandel Apoteket AB kan eller bör ha efter en avyttring beror av flera
olika omständigheter, men Konkurrensverket gör den preliminära uppskattningen
att bolagets initiala marknadsandel inte bör överstiga 40 procent av den
totala försäljningen i detaljistledet. Vid en diskussion kring bolagets
marknadsandel och ställning på marknaden, måste man även beakta tillgången
till särskilt strategiskt och kommersiellt viktiga butikslägen som apotek vid
exempelvis sjukhus, vårdcentraler, köpcentrum och handelsområden. |
|
|||||
|
Utformningen av avyttringen av apotek från Apoteket AB kommer att påverka
strukturen på apoteksmarknaden även på längre sikt
|
|
|||||
|
Vid sidan av att en begränsning av Apoteket AB:s
initiala marknadsandel ökar etableringsviljan på apoteksmarknaden (i enlighet
med resonemanget ovan), är en avyttring i sig ett verktyg för att underlätta
och påskynda etableringen av en från konkurrenssynpunkt önskad
marknadssituation. Apoteksmarknadsutredningen har framhållit att det närmare
upplägget för staten/ägarens programlagda process för avyttring av apotek
från Apoteket AB får analyseras och formas av ägaren i särskild ordning. I
enlighet med ovan refererade proposition har regeringen nu föreslagit att ett
särskilt omstruktureringsbolag ska bildas som ska verka för denna avyttring. |
|
|||||
|
Konkurrensverket vill understryka att
tillvägagångssättet i avyttringsprocessen och den konkreta utformningen av
ett slutgiltigt avyttringsupplägg, sannolikt kommer att få stor påverkan på
strukturen på den svenska apoteksmarknaden även på längre sikt. Det är därför
mycket angeläget att omstruktureringsbolaget noggrant analyserar de möjliga
effekterna av olika avyttringsalternativ. Konkurrensverket vill särskilt
framhålla betydelsen av att avyttringen sker på ett sådant sätt att den är
fullt ut genomförd med nya aktörer på marknaden vid tidpunkten för monopolets
avvecklande då utredningens föreslagna lagändringar ska träda ikraft. |
|
|||||
|
Vid sidan av den fundamentala frågan om Apoteket AB:s
initiala marknadsandel, rymmer en analys av olika avyttringsalternativ många
andra viktiga och komplexa frågeställningar. De ”kritiska faktorer” som
utredningen pekar på i kapitel 21 är tydliga och relevanta exempel på detta.
Ytterligare en kritisk faktor som Konkurrensverket vill peka på, är hur
avyttringen kan genomföras så att den eftersträvade dynamiken kan åstadkommas
på marknaden och det inte i onödan försvåras för nya aktörer att tillämpa
sina respektive affärslösningar. I analysen av olika avyttringsalternativ
måste omstruktureringsbolaget vara öppen för att nya aktörer kan ha innovativa
(effektivare) tekniska och organisatoriska lösningar när det gäller
distribution och försäljning av läkemedel som kan komma konsumenterna och det
allmänna tillgodo. |
|
|||||
|
Avslutningsvis vill Konkurrensverket betona att
diskuterade kritiska faktorer, vid analys och utformning av olika
avyttringsalternativ, måste vägas mot den grundläggande frågan om vad som
krävs för att nya aktörer överhuvudtaget ska vara beredda att inträda på
marknaden genom köp av avyttrade apotek och/eller genom att investera i egna butiker. |
|
|||||
|
Regeringen bör utforma en tydlig och långsiktig ägarpolitik för Apoteket
AB
|
|
|||||
|
Oberoende av hur stor andel av Apoteket AB:s apotek som
regeringen kommer att fatta beslut om att avyttra, vill Konkurrensverket
framhålla vikten av att regeringen, vid sidan av den ”löpande” sedvanliga
ägarförvaltningen, också utformar och kommunicerar en tydlig och långsiktig
övergripande ägarpolitik för Apoteket AB. En tydlig och långsiktig
ägarpolitik utgör en viktig styrsignal gentemot såväl Apoteket AB som
omvärlden som kan minska osäkerheten hos befintliga eller potentiella aktörer
på apoteksmarknaden. |
|
|||||
|
Regeringens övergripande ägarpolitik bör bl.a. klargöra
statens långsiktiga syfte och ambition med ägandet i Apoteket AB samt
formulera statens principiella uppfattning i frågor av betydelse för
konkurrensen, t.ex. beträffande avkastnings- och utdelningskraven på Apoteket
AB i förhållande till marknadens aktörer i övrigt. I syfte att underlätta
nyetablering och åstadkomma förutsättningar för fungerande konkurrens på apoteksmarknaden,
bör regeringen vidare utarbeta en policy eller ta fram vägledande riktlinjer
för Apoteket AB:s agerande på den omreglerade marknaden på såväl kort som
lång sikt. Detta är synnerligen viktigt i händelse av att Apoteket AB efter
avyttringen kommer att behålla merparten av apoteken. |
|
|||||
|
Tillståndsgivning samt hinder mot ägande av apotek
|
|
|||||
|
Konkurrensverket tillstyrker utredningens förslag för tillståndsgivning
samt förslag för hinder mot ägande av apotek
|
|
|||||
|
Konkurrensverket tillstyrker utredningens förslag i
kapitel 8 avseende tillståndgivning samt förslagen i kapitel 9 avseende
hinder mot ägande av apotek. |
|
|||||
|
Konkurrensverket bedömer att de krav som utredningen
föreslår ska gälla för att få tillstånd att bedriva detaljhandel med
läkemedel, inte utgör några orimliga eller omotiverade etableringshinder för
nya aktörer på apoteksmarknaden. Det är nödvändigt att ställa särskilda krav
på områdena för distribution och försäljning av läkemedel i syfte att främja
en säker läkemedelsförsörjning. |
|
|||||
|
Utredningens förslag om att det inte bör ställas krav på
farmacevtisk kompetens för den som bedriver detaljhandel med läkemedel,
innebär att marknaden kommer att öppnas för större apoteksaktörer.
Konkurrensverket konstaterar att detta också ligger i linje med utredarens
allmänna överväganden att ge förutsättningar för stora apotekskedjor att
utgöra en kommersiell motkraft till läkemedelsindustrin. Mot bakgrund av
detta och att utredningens förslag till prissättningsmodeller bygger på
förhandling och någorlunda jämbördiga styrkeförhållande mellan apoteksaktörer
och läkemedelstillverkare, är det viktigt att omstruktureringsbolaget
särskilt studerar hur små aktörer i samband med avyttringen på bästa sätt kan
ges möjlighet att etablera sig och verka på den omreglerade apoteksmarknaden. |
|
|||||
|
Tillsyn och kontroll av apotek
|
|
|||||
|
Konkurrensverket tillstyrker utredningens förslag som rör tillsyn och
kontroll av apotek
|
|
|||||
|
Konkurrensverket tillstyrker utredningens förslag i
kapitel 11 som rör tillsyn och kontroll över detaljhandeln med läkemedel och
apotek. För att en marknad ska fungera effektivt till nytta för konsumenterna
behövs inte bara långsiktigt och stabilt regelverk för marknadens aktörer,
utan också fungerande tillsyn och kontroll över regelverkets efterlevnad.
Detta gäller i synnerhet på en omreglerad apoteksmarknad som även
fortsättningsvis kommer att kännetecknas av långtgående regleringar i flera
olika avseenden, inte minst beträffande krav på säker läkemedelshantering. |
|
|||||
|
Apoteksmarknadsutredningens förslag avseende tillsyn och
kontroll innebär en utvidgad tillsyns- och föreskriftsverksamhet för i
synnerhet Läkemedelsverket. Till detta kommer även myndighetens utökade
tillståndsgivande uppgifter. Ur ett konkurrensperspektiv är det viktigt att
Läkemedelsverket har förutsättningar att, inför det apoteksmarknaden öppnas
för konkurrens, samtidigt och på lika villkor behandla samtliga
tillståndsansökningar så att ingen aktör får ett tidsmässigt försprång i
förhållande till konkurrenterna. |
|
|||||
|
I sammanhanget erinrar Konkurrensverket om
Regelutredningens slutstats att behovet av tillsyn av flera tidigare
liberaliserade marknader har underskattats.[8]
Utredningen pekade bl.a. på att de reglerande och kontrollerande
institutionerna inte har utvecklats i samma takt som marknaderna har
liberaliserats. I betänkandet framhålls att starka, självständiga och
oberoende regleringsmyndigheter är en förutsättning för en framgångsrik
liberalisering. |
|
|||||
|
För att Konkurrensverket ska kunna identifiera hinder
för konkurrens måste verket ha möjligheter att samla in uppgifter från
företag vid sidan av den informationsinhämtning som sker inom ramen för
tillämpning av konkurrenslagen. Ett område där behovet av stöd för
uppgiftsinsamling är särskilt stort är monopolmarknader som utsätts för
konkurrens genom regelreformering och sådana marknader där regelreformering
genomförts men konkurrensproblem kvarstår. |
|
|||||
|
Lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande pris- och
konkurrensförhållanden (uppgiftsskyldighetslagen) har sedan dess tillkomst år
1956 utgjort den rättsliga grundvalen för de svenska konkurrensvårdande
myndigheternas informationsinsamling. Konkurrensverket anser att det finns
ett behov av att modernisera och vidareutveckla lagstödet för
uppgiftsinsamling. |
|
|||||
|
IT-infrastruktur
|
|
|||||
|
Konkurrensverket tillstyrker förslaget om att lyfta ut IT-infrastrukturen
ur Apoteket AB men anser att verksamheten bör bedrivas i ett affärsverk
|
|
|||||
|
Konkurrensverket stödjer utredningens förslag som
diskuteras i kapitel 14 om att låta en från Apoteket AB oberoende aktör ta
över bolagets IT-infrastruktur och de uppgifter och ansvar som följer av
detta. Apoteket AB:s infrastruktur utgör en nödvändig facilitet för att
överhuvudtaget kunna bedriva apoteksverksamhet och det är såväl
samhällsekonomiskt som företagsekonomiskt olönsamt att varje apoteksaktör
bygger upp egna separata system. Genom att en från marknadens aktörer helt
fristående organisation ansvarar för verksamheten, skapas konkurrensneutrala
villkor på marknaden i detta avseende. |
|
|||||
|
Konkurrensverket noterar att utredningen inte närmare
har analyserat eller redogjort för skälen till varför berörda verksamheter
och uppgifter ska bedrivas i aktiebolagsformen genom det föreslagna Apotekens Servicebolag AB. Ej heller
analyserar utredningen för- och nackdelar med den alternativa
associationsrättsliga organisationsformen affärsverk. En fördel med att
bedriva verksamheten i ett affärsverk i förhållande till ett aktiebolag, är
att detta ökar förutsättningarna för insyn i verksamheten. Möjligheten till
god insyn är viktigt av många olika skäl, inte minst för att säkerställa
konkurrensneutralitet där alla aktörer som köper tjänster av organisationen
behandlas lika. Här finns erfarenheter att hämta från lösningen med att låta
affärsverket Svenska Kraftnät sköta stamnätet för elkraft och ha
systemansvaret för den svenska elförsörjningen. |
|
|||||
|
Av ovan anförda skäl tillstyrker Konkurrensverket
förslaget om att lyfta ut IT-infrastrukturen ur Apoteket AB, men anser att
verksamheten ska bedrivas inom ramen för ett affärsverk. Erfarenheten visar
att det kan vara svårt att på förhand veta exakt vilka delar i en
monopolverksamhet som utgör infrastruktur som bör göras tillgänglig för
samtliga aktörer på en omreglerad marknad. Därför vill Konkurrensverket peka
på att det under den kommande processen kan komma identifieras andra delar av
infrastrukturkaraktär inom Apoteket AB (vid sidan av den IT-infrastruktur som
utredningen föreslagit ska lyftas ur bolaget). I händelse av detta måste även
dessa delar lyftas in i affärsverket. |
|
|||||
|
Prissättning av läkemedel
|
|
|||||
|
De av utredningen föreslagna prissättningsmodellerna förutsätter att
Apoteket AB inte får en för stark ställning på marknaden
|
|
|||||
|
Såsom beskrivits ovan anser Konkurrensverket att
utredningens förslag rörande prissättningsmodeller som behandlas i kapitel
15, förutsätter att det finns flera konkurrerande aktörer på den omreglerade apoteksmarknaden
utöver Apoteket AB. Den prispressande effekten av utredningens förslag
riskerar att inte uppnås i samma utsträckning för det fall Apoteket AB
tillåts inneha en alltför stark ställning på marknaden, med den köparmakt en
sådan ordning skulle medföra. För att den av utredningen föreslagna
prissättningsmodellen ska få eftersträvad effekt förutsätts således attApoteket
AB inte får en för stark ställning på marknaden. |
|
|||||
|
Det bör initialt inte vara tillåtet med rabattgivning till apotek vid
försäljning av patentskyddade läkemedel
|
|
|||||
|
Utredningen har föreslagit en affärsmodell där
apoteksaktörerna förhandlar med läkemedelstillverkarna om inköpspriset med
möjlighet till rabatter på det av Läkemedelsförmånsnämnden fastställda (maximala)
AIP. Konkurrensverket kan konstatera att incitamenten för tillverkare av
läkemedel med aktiva patent inom läkemedelsförmånen att erbjuda rabatter vad
avser läkemedlens pris, framstår som begränsat mot bakgrund av den
tillhandahållandeskyldighet rörande dessa läkemedel som apoteken alltjämt
föreslås ha. Det föreligger således ingen uppenbar anledning för dessa
tillverkare att erbjuda apoteken rabatter eftersom apoteken kommer ha en
lagstadgad skyldighet att tillhandahålla dessa läkemedel. Vad avser läkemedel
med aktiva patent måste således förekomsten av rabatter primärt vara
begränsad till läkemedel där det förekommer konkurrens från
parallellimporterade läkemedel. |
|
|||||
|
Det kan dock finnas andra skäl till att en tillverkare
av patenterade originalläkemedel önskar erbjuda apoteken rabatter. Exempelvis
kan originalläkemedelsföretaget önska erhålla en motprestation från
apoteksaktören bestående i t.ex. prioriterad information eller lagerhållning
av läkemedlet. Förekomsten av sådana rabatter kan negativt påverka apotekens
skyldighet att ge producentoberoende och objektiv information om samtliga
patentskyddade läkemedel inom ett visst terapi- eller användningsområde.
Apoteken kan istället komma att prioritera de läkemedel där de har erhållit
rabatter, vilket innebär att kundernas rätt till objektiv information rörande
läkemedlen åsidosätts. |
|
|||||
|
Den föreslagna möjligheten till rabattgivning kan vidare
medföra en risk för oetiskt agerande hos aktörerna, t.ex. att den aktuella
apoteksaktören, såsom förutsättning för att erhålla rabatterna, ska sälja
läkemedelsföretagets originalprodukter och inte konkurrerande
parallellimporterade läkemedel. Det ställs därför stora krav på utformningen
av regelverket för att förhindra den typen av beteende. |
|
|||||
|
Konkurrensverket anser att det är viktigt att det, vad
avser receptbelagda läkemedel, råder hög transparens i varje handelsled för
att det allmänna på ett effektivt sätt ska kunna övervaka
läkemedelskostnaderna och genomföra åtgärder för att främja en effektiv
läkemedelsförsörjning. |
|
|||||
|
Såsom konstaterats ovan förutsätter i princip givandet
av rabatter förekomsten av konkurrerande parallellimporterade läkemedel. Den
föreslagna rabattmodellen möjliggör för originalläkemedelsföretagen att,
genom att under en period bevilja substantiella rabatter till apoteken,
tränga undan parallellimportföretagen och eventuellt förmå dessa att helt
lämna den svenska marknaden. När parallellimportföretagen inte längre utgör
en prispressande faktor, finns det en risk för att läkemedelsföretagen
återgår till högre priser och inte längre erbjuder apoteken rabatter. I och
med de svårigheter som kan föreligga för Läkemedelsförmånsnämnden att erhålla
korrekt information om verkliga priser och erhållna rabatter, kan detta
agerande ske i det fördolda. |
|
|||||
|
Utredningens förslag rörande prissättningsmodeller
förutsätter förekomsten av konkurrens från generika- och parallellimporterade
läkemedel, varför det även av denna anledning är viktigt att modellerna inte
utformats på ett sådant sätt att generika- och parallellimportsföretagen
riskerar att slås ut från marknaden. |
|
|||||
|
Mot bakgrund av ovanstående anser Konkurrensverket
sammanfattningsvis att det initialt inte bör vara tillåtet med rabattgivning
till apotek vid försäljning av patentskyddade läkemedel. Den
prisregleringsmodell som föreligger avseende receptbelagda läkemedel, i
kombination med det faktum att det allmänna bekostar den största delen av
läkemedelskostnaderna, medför att särskilda krav på särregleringar avseende
möjligheten att erbjuda rabatter rörande patentskyddade läkemedel är
motiverade. |
|
|||||
|
Den framtida utvecklingen på den svenska
apoteksmarknaden kan dock medföra att det vid ett senare tillfälle bör vara
möjligt för läkemedelsföretagen att lämna rabatter, och således även i detta
avseende ge apoteken möjlighet att utgöra en kommersiell motkraft till
läkemedelsföretagen. Det kan mot den bakgrunden finnas skäl att längre fram
studera möjligheten att tillåta rabatter vad avser patentskyddade läkemedel.
I samband med den av utredningen föreslagna kontrollstationen om två år kan
möjligheten för läkemedelsföretagen att lämna rabatter studeras särskilt och
det kan därvid övervägas huruvida en sådan möjlighet bör införas. |
|
|||||
|
Det är viktigt att snarast påbörja arbetet med den dynamiska
prissättningsmodell för läkemedel med stabil generisk konkurrens som ska
införas
|
|
|||||
|
Vad avser läkemedel med stabil generisk konkurrens har
utredningen föreslagit införandet av en prissättningsmodell liknande den
norska ”trinnprismodellen”, ett system med s.k. förmånspriser för
utbytesgrupper. Etableringen av ett system med förmånspriser för
utbytesgrupper kräver, såvitt Konkurrensverket kan bedöma, betydande
utredningsinsatser vad avser såväl det förberedande utredningsarbetet som
arbetet med att ställa om från ett gammalt till ett nytt system. Vidare
bygger systemet i sig på ett löpande utvecklingsarbete från
Läkemedelsförmånsnämndens sida. Enligt utredningens förslag ska dock systemet
med förmånspriser för utbytesgrupper endast användas under en period om två
år för att sedan ersättas med en, enligt utredningen, ”mer dynamisk
prismodell”. Detta innebär att resultatet av nedlagda resurser endast kommer
att nyttjas under en begränsad tidsperiod för att sedan ersättas med en helt
annan prissättningsmodell. Mot bakgrund av detta vill Konkurrensverket framhålla
följande. |
|
|||||
|
Till att börja med konstaterar Konkurrensverket att den
föreslagna prissättningsmodellen närmast innebär en övergång till
prisreglering istället för den nuvarande ordningen där priserna på generiska
läkemedel bestäms på en konkurrensutsatt marknad. En sådan ordning framstår
som byråkratisk och inte som ett första steg i riktning mot en mer dynamisk
modell. |
|
|||||
|
Konsekvensen av förslaget om förmånspriser för
utbytesgrupper är att modellen riskerar att medföra en ”slöhet” i
prissättningen, där potentiella prissänkningar på generiska läkemedel inte
får direkt genomslag utan fördröjs i väntan på ett beslut om justering av
priserna. Förmånspriserna för utbytesgrupper, kombinerat med det föreslagna
rabattsystemet, medför således i praktiken att en förskjutning sker från
dagens mer marknadsorienterade system där generikaföretagen konkurrerar om
hyllplatserna med lägre priser till ett system där Läkemedelsförmånsnämnden
ska bevaka förekomsten av rabatter och eventuella möjligheter till sänkta
läkemedelspriser. |
|
|||||
|
Sammantaget anser Konkurrensverket att det finns
svagheter i det föreslagna systemet med förmånspriser för utbytesgrupper, men
att det mot bakgrund av den av utredningen uttalade viljan att under
omregleringens första år prioritera kontroll, kan finnas ett behov av att
tillämpa systemet under en övergångsperiod fram till dess att en mer dynamisk
prissättningsmodell har tagits fram. Mot bakgrund av ovan redovisade
svagheter med förmånspriser för utbytesgrupper, bedömer Konkurrensverket att
det på längre sikt är positivt att den ersätts med en mer marknadsorienterad
modell. |
|
|||||
|
I syfte att så långt möjligt skapa tydliga och
långsiktiga spelregler på den omreglerade apoteksmarknaden, vill
Konkurrensverket betona vikten av att snarast möjligt påbörja arbetet med att
utforma den dynamiska prissättningsmodellen. |
|
|||||
|
Läkemedelsförmånsnämnden måste ha de resurser och ges den förberedelsetid
som krävs för att kunna fullgöra de nya uppgifterna
|
|
|||||
|
De av utredningen föreslagna prissättningsmodellerna
medför att ett stort antal nya uppgifter kommer att påföras
Läkemedelsförmånsnämnden. Dessa nya uppgifter utgör centrala förutsättningar
för att de föreslagna prissättningsmodellerna, inkluderande såväl ett
eventuellt rabattsystem som ett system med förmånspriser för utbytesgrupper,
ska ha möjlighet att fungera på ett tillfredsställande sätt. Således kan
dessa nya uppgifter förväntas medföra betydande ökade krav på
Läkemedelsförmånsnämndens verksamhet. För att utredningens förslag ska få
förväntat genomslag krävs således att Läkemedelsförmånsnämnden har de
resurser, och ges den förberedelsetid, som krävs för att kunna fullgöra de
nya uppgifterna. |
|
|||||
|
Försörjning av läkemedel i Sverige och tillgänglighet
|
|
|||||
|
Det bör ställas krav på tillhandahållande av samtliga receptfria
läkemedel till dess det råder en fungerande konkurrens vid försäljning av
receptfria läkemedel
|
|
|||||
|
Konkurrensverket tillstyrker utredningens förslag i
kapitel 16 om att apotek ska vara skyldiga att tillhandahålla samtliga
förordnade läkemedel samt minst ett läkemedel i varje utbytesgrupp. |
|
|||||
|
Beträffande utredningens bedömning att det inte bör
finnas någon skyldighet för apotek att tillhandahålla samtliga receptfria
läkemedel (om de inte är förskrivna), vill Konkurrensverket framhålla att
denna fråga beror av konkurrenssituationen vid försäljning av receptfria
läkemedel. |
|
|||||
|
Vid en situation där det inte råder en fungerande
konkurrens på receptfria läkemedel med flera konkurrerande apoteksaktörer och
försäljning av vissa receptfria läkemedel på anda platser än apotek finns det
enligt Konkurrensverket en risk för att marknadens (enda eller fåtal) aktörer
sammantaget inte kommer att ha en för konsumenterna tillfredsställande
sortimentsbredd av receptfria läkemedel. Denna risk torde särskilt gälla för
läkemedel med liten efterfrågan. Vid en situation med starkt koncentrerad
köparmakt finns det vid avsaknad av en tillhandahållandeskyldighetockså en
risk för utslagning av i synnerhet mindre företag som säljer receptfria
läkemedel, till nackdel för konsumenterna. |
|
|||||
|
Om det emellertid råder en fungerande konkurrens vid
försäljning av receptfria läkemedel, bedömer Konkurrensverket liksom
utredningen att aktörerna på marknaden sammantaget kommer att tillhandahålla
en tillfredsställande sortimentsbredd av receptfria läkemedel. Ett krav på
tillhandahållandeskyldighet av samtliga receptfria läkemedel utgör i det
läget ett omotiverat etableringshinder på marknaden samtidigt som det skulle
snedvrida förhandlingssituationen mellan köpare och säljare då köparna blir
skyldiga att tillhandahålla säljarnas produkter. En sådan situation riskerar
att leda till sämre förutsättningar för prispress på receptfria läkemedel
till nackdel för konsumenterna. |
|
|||||
|
Huruvida det kommer att råda en fungerande konkurrens på
receptfria läkemedel då apoteksmonopolet avvecklas är, mot bakgrund av
regeringens bedömning att Apoteket AB kommer att behålla merparten av sina
apotek, högst osäkert. Vidare kan det konstateras att
Apoteksmarknadsutredningen i enlighet med regeringens kommittédirektiv, först
”som ett andra steg” ska lämna förslag som möjliggör försäljning av vissa
receptfria läkemedel på andra platser än apotek. Konkurrensverket tolkar
detta som att försäljning på andra platser än apotek kommer att bli möjlig
först en tid efter det att apoteksmonopolet avvecklats vilket ytterligare
talar emot en fungerande konkurrens på receptfria läkemedel då monopolet
avvecklas. |
|
|||||
|
Mot bakgrund av att detta anser Konkurrensverket
sammanfattningsvis att det bör tillämpas en försiktighetsprincip som innebär
att det under en övergångsperiod – till dess det råder en fungerande
konkurrens med flera apoteksaktörer och försäljning av vissa receptfria
läkemedel på anda platser än apotek – ska ställas krav på tillhandahållande
av samtliga receptfria läkemedel på apotek. Det eventuella fortsatta behovet
av ett sådant krav bör sedan utvärderas i samband med kontrollstationen efter
två. |
|
|||||
|
Se även nedan angående Konkurrensverkets förslag om att
göra det möjligt att bedriva ”fullskaliga egenvårdsbutiker” i syfte att
ytterligare öka tillgängligheten till hela det receptfria
läkemedelssortimentet. |
|
|||||
|
Konkurrensverket tillstyrker utredningens förslag vad gäller krav på
partihandlarna
|
|
|||||
|
Konkurrensverket tillstyrker utredningens förslag i
kapitel 13 vad gäller krav på partihandlarna. Konkurrensverket delar
utredningens bedömning att förutsättningarna efter en omreglering av
apoteksmarknaden kommer att vara sådana att det inte bör uppkomma problem för
apoteken att få tillgång till läkemedel. Konkurrensverket anser att en
leveransplikt för partihandelsaktörer utgör ett omotiverat etableringshinder
som om det infördes skulle försämra konkurrensen och riskera leda till färre
aktörer på områdena för distribution och försäljning av läkemedel. |
|
|||||
|
Andra åtgärder för att förbättra konkurrenssituationen på den omreglerade
apoteksmarknaden
|
|
|||||
|
Konkurrensverket föreslår att det skapas ett nationellt
igenkänningstecken för apotek i syfte att öka tryggheten för konsumenterna
och skapa mer jämlika konkurrensvillkor
|
|
|||||
|
Apoteket AB har under lång tid haft ensamrätt att sälja
läkemedel till konsumenter vilket har gett bolaget möjligheten att inarbeta
ett starkt varumärke hos allmänheten, bland annat genom en logotyp med en
stiliserad orm ringlandes över en skål. Logotypen måste anses vara synonym
med apotek i Sverige idag, och varumärkesskyddet ger Apoteket AB ett
försprång gentemot andra aktörer på en omreglerad apoteksmarknad.
Konkurrensverket vill därför framhålla vikten av att konsumenterna inte
missuppfattar vad som är ett ”riktigt” apotek på den omreglerade marknaden.
Konkurrensverket föreslår att staten tar fram ett igenkänningstecken eller
nationellt apoteksmärke för de inrättningar med detaljhandel för läkemedel
som godkänts som apotek i enlighet med gällande regler. En liknande ordning
finns redan i bland annat Storbritannien, där medlemmar av The National Pharmaceutical Society of Great Britain har rätt att använda
sig av ett grönt kors som symbol för sin verksamhet. |
|
|||||
|
Ett nationellt apoteksmärke av detta slag ökar
tryggheten för konsumenterna vid köp av läkemedel samtidigt som det skapar
mer jämlika konkurrensvillkor för apoteksaktörerna på den omreglerade
apoteksmarknaden. |
|
|||||
|
Konkurrensverket föreslår att staten ändrar Apoteket AB:s firma i syfte
att underlätta för andra aktörer att använda ordet ”apoteket” i sina firmor
|
|
|||||
|
Firma är enligt firmalagen (1974:156) det fullständiga
namnet under vilken näringsidkare driver sin verksamhet. Näringsidkare
förvärvar ensamrätt till firma genom registrering hos Bolagsverket eller
genom inarbetning. Ensamrätt till registrerad firma innebär att ingen annan
än innehavaren får använda ett med firman förväxlingsbart näringskännetecken
inom det område för vilket firman registrerats. Registreringen förutsätter
således bl.a. krav på särskiljningsförmåga, dvs. att firman är ägnad att
särskilja innehavarens verksamhet från andras. |
|
|||||
|
Apoteket AB har registrerat ”Apoteket Aktiebolag (publ)”
enligt firmalagen.[9]
Bolaget har således ensamrätt för sin firma under förutsättning att det
föreligger förväxlingsrisk med dess verksamhet och annan firmas verksamhet. |
|
|||||
|
Enligt Bolagsverket beskriver ordet ”apotek” i stor
utsträckning ett verksamhetsområde och ordet saknar således
särskiljningsförmåga. Det finns alltså möjlighet att registrera en firma
innehållandes ordet apotek, förutsatt att den även innehåller ytterligare
beståndsdelar som gör att den sökta firman inte är förväxlingsbar med den av
Apoteket AB registrerade firman. Däremot gör Bolagsverket en striktare
bedömning av den bestämda formen ”apoteket”, vilken anses innebära en större
förväxlingsrisk med Apoteket AB:s firma. Sammantaget innebär detta enligt
Konkurrensverkets uppfattning stora begränsningar i möjligheten att
registrera en firma innehållandes ordet apoteket. |
|
|||||
|
Konkurrensverket anser att Apoteket AB:s firmaskydd för
ordet apoteket innebär en konkurrensfördel på den omreglerade
apoteksmarknaden då övriga aktörer begränsas i möjligheten att registrera
företagsnamn som beskriver deras verksamhet. Konkurrensverket föreslår därför
att staten ändrar Apoteket AB:s firma i syfte att underlätta för andra
aktörer att använda ordet apoteket i sina firmor. |
|
|||||
|
Konkurrensverket föreslår att det görs möjligt att bedriva ”fullskaliga
egenvårdsbutiker” med krav på farmacevtisk kompetens
|
|
|||||
|
I enlighet med kommittédirektivet ska
Apoteksmarknadsutredningen i ett andra steg, i slutbetänkandet, lämna förslag
som möjliggör försäljning av ett begränsat sortiment receptfria läkemedel på
andra platser än apotek där det inte ska ställas krav på farmacevtisk
kompetens hos personalen. Sådana försäljningsställen kommer inte kunna
erbjuda konsumenterna samtliga receptfria läkemedel. Försäljning av
samtliga receptfria läkemedel kommer följaktligen enbart att kunna ske på
apotek. |
|
|||||
|
Utredningen har i huvudbetänkandet bl.a. lämnat förslag
på definition av ”apotek” samt preciserat vilka krav som det i den (nya) lag om
handel med läkemedel m.m., ska ställas på verksamhet vid apotek.
Konkurrensverket har inget att erinra mot utredningens förslag i denna del då
hantering och försäljning av receptbelagda läkemedel med nödvändighet ställer
särskilda krav. Konsekvensen av utredningsdirektivet och utredningens förslag
blir emellertid att ”fullskaliga egenvårdsbutiker” – butiker inriktade mot
egenvård genom försäljning av samtliga receptfria läkemedel samt
naturläkemedel, kosttillskott, hälso- och skönhetsprodukter etc. – inte blir
tillåtna på den omreglerade apoteksmarknaden (med mindre än att de uppfyller
samtliga krav som kommer att ställas på apoteksverksamhet). Detta innebär
exempelvis att Apoteket AB:s koncept Apoteket
Shop med specialisering på egenvård, kan komma att avvecklas alternativt
att dessa butiker konverteras till apotek. |
|
|||||
|
Konkurrensverket anser att det från konkurrenssynpunkt
vore positivt om det gjordes möjligt att bedriva fullskaliga
egenvårdsbutiker. Förekomsten av sådana butiker skulle ytterligare förbättra
konsumenternas tillgänglighet till samtliga receptfria läkemedel samtidigt
som fler försäljningsställen och ökad konkurrens förbättrar förutsättningarna
för prispress på detta område. |
|
|||||
|
Mot denna bakgrund föreslår Konkurrensverket att det på
den omreglerade apoteksmarknaden ska göras möjligt att bedriva fullskaliga
egenvårdsbutiker. Konkurrensverket bedömer att det finns aktörer vid sidan av
Apoteket AB som är intresserade av att bedriva sådan verksamhet. Sannolikt
måste det ställas särskilda krav även på fullskaliga egenvårdsbutiker (såsom
närvaro av farmacevtisk kompetens under öppettiderna) men inte i samma
utsträckning som i fallet med apotek. Etableringshindren för fullskaliga
egenvårdsbutiker torde bli väsentligt lägre än för apotek. |
|
|||||
|
_____________________________ |
|
|||||
|
Detta yttrande har beslutats av generaldirektören.
Föredragande har varit Thomas Ringbom. |
|
|||||
|
Claes Norgren |
|
|||||
