YTTRANDE
		2008-07-11		Dnr 264/2008	1 (4)
			Socialdepartementet 103 33 Stockholm
	Delbetänkande av Apoteksmarknadsutredningen - Detaljhandel med vissa receptfria läkemedel (SOU 2008:33) S2008/3161/HS
	Gör det möjligt att driva ”fullskaliga egenvårdsbutiker”
	Inledningsvis vill Konkurrensverket återigen framhålla förslaget om att möjliggöra för s.k. ”fullskaliga egenvårdsbutiker” på den omreglerade apoteksmarknaden.[1] Möjligheten att driva sådana butiker skulle ytterligare öka förutsättningarna för att uppnå målen om ökad tillgänglighet till, och ökad prispress på, receptfria läkemedel på den omreglerade apoteksmarknaden.
	Fullskaliga egenvårdsbutiker kan beskrivas som butiker med farmacevtisk kompetens inriktade mot egenvård genom försäljning av samtliga receptfria läkemedel samt naturläkemedel, kosttillskott, hälso- och skönhetsprodukter etc., men utan försäljning av receptbelagda läkemedel. Etableringshindren för sådana butiker torde bli väsentligt lägre än för apotek.
	Konsekvensen av kommittédirektivet och utredningens förslag i huvudbetänkandet och föreliggande delbetänkande, är att fullskaliga egenvårdsbutiker inte blir tillåtna med mindre än att de uppfyller samtliga krav som kommer att ställas på apoteksverksamhet. Detta innebär exempelvis att Apoteket AB:s koncept Apoteket Shop eller liknande koncept med specialisering på egenvård med tillgång till bl.a. samtliga receptfria läkemedel, inte blir tillåtna.
	Konkurrensverket anser att regeringen i den fortsatta beredningen av kommande propositioner som rör omregleringen av apoteksmarknaden, bör analysera och utforma förslag till lagstiftning som möjliggör för fullskaliga egenvårdsbutiker.
	Försäljning av vissa receptfria läkemedel på andra platser än apotek ökar tillgängligheten och skapar förutsättningar för prispress
	Konkurrensverket anser att det är positivt för konsumenterna att vissa receptfria läkemedel kan säljas på andra platser än apotek. Detta kommer att öka tillgängligheten till berörda läkemedel samtidigt som det skapas förutsättningar för prispress på dessa läkemedel. Liksom utredningen bedömer Konkurrensverket att konsumenterna till följd av detta kommer få ökade möjligheter att tillgodose sina behov av egenvård. Erfarenheter från Danmark visar på sänkta priser på berörda receptfria läkemedel när dessa år 2001 gjordes tillgängliga för konsumenterna på fler försäljningsställen och på andra ställen än apotek.
	Konkurrensverket delar utredningens bedömning i kapitel 6 att det saknas skäl att undanta någon annan aktör än kommuner och landsting från möjligheten att bedriva detaljhandel med receptfria läkemedel på andra platser än apotek. Beträffande frågan om kommuner och landsting ska ges möjlighet att sälja aktuella läkemedel, vill Konkurrensverket framhålla att en bedömning av detta inte enbart bör göras utifrån en analys av huruvida en försäljningsmöjlighet följer av kommunallagen (1991:900) eller inte. Det är även viktigt att beakta de konkurrensproblem som kan uppstå om kommuner och landsting på detta sätt konkurrerar med det privata näringslivet. Konkurrensverkets erfarenheter visar att det ofta uppstår olika typer av problem när offentliga aktörer agerar på konkurrensutsatta marknader. Dessa problem rör exempelvis sammanblandning hos den offentliga aktören mellan myndighetsuppgifterna och näringsverksamheten samt olika former av subventioner av den egna näringsverksamheten.[2]
	Konkurrensverket delar utredningens bedömning i kapitel 17 att en förutsättning för att det skall uppstå en fungerande konkurrens på marknaden och prispress på berörda läkemedel, är att prissättningen är fri och att det inte ställs krav på enhetlig prissättning inom landet hos aktörerna. Av samma skäl delar Konkurrensverket även utredningens bedömning i kapitel 7 att det inte ska ställas krav på att den som säljer receptfria läkemedel på andra platser än apotek ska tillhandahålla ett bassortiment av sådana läkemedel.
	För att åstadkomma konkurrensneutrala villkor bör det ej heller ställas särskilda krav på Apoteket AB att ha enhetliga priser på receptfria läkemedel, varken på nikotinläkemedel eller andra.
	Viktigt med tydliga och ändamålsenliga föreskrifter över krav på lokaler, utrustning, hantering och förvaring
	Konkurrensverket konstaterar att utredningens förslag i kapitel 8 till krav på lokaler är vagt preciserade då de endast klargör att aktuella lokaler ska ”…vara utformade, inredda och utrustade så att de är lämpliga för sitt ändamål och på sådant sätt att hög säkerhet och god kvalitet uppnås i verksamheten”. En sådan vag precisering riskerar att öppna för godtycke vid tillsyn och kontroll. I syfte att skapa såväl förutsägbarhet hos, som konkurrensneutralitet mellan, aktörerna är det därför viktigt att Läkemedelsverket meddelar tydliga och ändamålsenliga föreskrifter avseende kraven på såväl lokaler som utrustning, hantering och förvaring av berörda läkemedel.
	Konkurrensverket anser det rimligt att det ställs särskilda krav vid försäljning av läkemedel på andra platser än apotek. Konkurrensverket anser det dock angeläget att det när det slutgiltiga lagförslaget tas fram, och sedermera vid berörda myndigheters framtagande av föreskrifter, riktas uppmärksamhet mot risken för oproportionerlig reglering vilket skulle innebära onödiga etableringshinder på marknaden. Detta är särskilt angeläget mot bakgrund av att ett stort antal små och medelstora företag kan förväntas ha ett intresse av att sälja aktuella läkemedel.
	Åldersgräns vid försäljning av receptfria läkemedel på andra platser än apotek
	Utredningen har i kapitel 9 förslagit en åldersgräns på 18 år för att få inhandla aktuella receptfria läkemedel på andra platser än apotek. Såvitt Konkurrensverket förstår av resonemanget i betänkandet, är argumentet för en 18-årsgräns på andra platser än apotek, frånvaron av farmacevtisk kompetens som kan ge råd och vägledning till konsumenter under 18 år. Konkurrensverket anser det dock oklart på vilket sätt närvaron av farmacevtisk kompetens i praktiken skulle innebära att unga konsumenter i samband med inköp kommer att ges vägledning och till följd av detta exempelvis göra ett annat inköpsval.
	Med utgångspunkt från utredningens argumentation skulle man vidare kunna hävda att kravet på en 18-årsgräns borde vara kopplat till frånvaron av farmacevtisk kompetens och inte, som utredningen föreslår, att åldersgränsen skall vara kopplad till om försäljningsstället är ett apotek eller inte. Konsekvensen av utredningens förslag blir att försäljningsställen som inte är apotek men som ändå valt att ha personal med farmacevtisk kompetens närvarande, inte får sälja aktuella receptfria läkemedel till konsumenter under 18 år.
	Oberoende av detta konstaterar Konkurrensverket att förslaget om en 18-årsgräns innebär att reglerna för försäljning av dessa läkemedel inte blir konkurrensneutrala då det i enlighet med förslaget i utredningens huvudbetänkande, inte kommer råda någon åldersgräns på apotek (med undantag för nikotinläkemedel). Konsekvensen blir med nödvändighet också en försämrad tillgänglighet till receptfria läkemedel för personer under 18 år än vad som skulle bli fallet utan en åldersgräns.
	Mot bakgrund av ovanstående resonemang ifrågasätter Konkurrensverket utredningens förslag till åldersgräns på andra platser än apotek.
	Viktigt att marknadskunskap och statistik kan göras tillgängligt för Konkurrensverket
	Utredningen framhåller i kapitel 13 att det under det fortsatta lagstiftningsarbetet bör övervägas om det kan finnas fler myndigheter som är i behov av uppgifter om försäljningsstatistik från de aktörer som bedriver detaljhandel med receptfria läkemedel på annan plats än apotek. Konkurrensverket instämmer i detta och vill peka på att verket i sin verksamhet ofta har behov av aktuell och tillförlitlig marknadsinformation av olika slag. Att få ta del av marknadskunskap och statistik som tas fram av andra myndigheter på läkemedelsområdet, är särskilt angeläget för Konkurrensverket efter det att regeringen gett verket i uppdrag att följa utvecklingen med anledning av omregleringen av apoteksmarknaden.
	Samarbete och samverkan mellan myndigheter kring uppgiftslämnande ligger också i linje med regeringens ambitioner om regelförenkling och är en fråga som regeringen har pekat på i sitt uppdrag till ett antal myndigheter att ta fram underlag till regeringens handlingsplan för regelförenkling.
	___________________________ Detta yttrande har beslutats av tf. generaldirektören. Föredragande har varit Thomas Ringbom.
	Jan-Erik Ljusberg
	Thomas Ringbom

---

[1] För en mer utförlig beskrivning av Konkurrensverkets förslag om fullskaliga egenvårdsbutiker, hänvisas till Konkurrensverkets remissyttrande över Apoteksmarknadsutredningens huvudbetänkande (dnr. 33/2008).

[2] I Konkurrensverkets rapport Myndigheter och marknader – tydligare gräns mellan offentligt och privat (2004:4) beskrivs och analyseras dessa konkurrensproblem.