Lag (2005:590) om finansiella förbindelser – transparenslagen

När staten eller kommuner ger stöd till verksamheter som agerar på den öppna marknaden sätts konkurrensen ur spel. En insyn i hur olika stöd påverkar offentlig näringsverksamhet är därför viktig.

Vad är syftet med lagen?

EU-kommissionen har tillsyn över att medlemsstaterna efterlever EU:s statsstödsregler. För att EU-kommissionen ska kunna utöva tillsynen måste kommissionen kunna ha insyn i de finansiella förbindelserna mellan det allmänna - dvs. stat, kommun och landsting - och offentliga företag, så kallad öppen redovisning.

EU-kommissionen måste även kunna få information om transaktionerna mellan konkurrensskyddad och icke-konkurrensskyddad verksamhet, så kallad separat redovisning.  

Konkurrensverket har tillsyn över att lagen efterlevs och ska vid behov samla in det redovisningsmaterial som EU-kommissionen efterfrågar och lämna vidare materialet.

Vilka omfattas av lagen?

Öppen redovisning

Kravet på öppen redovisning gäller för företag som stat, kommun eller landsting har ett dominerande inflytande över – så kallade offentliga företag. Inflytandet kan vara genom ägande eller genom finansiell medverkan.

Separat redovisning

Kravet på separat redovisning gäller för företag som bedriver konkurrensskyddad verksamhet och som samtidigt också bedriver annan konkurrensutsatt företagsverksamhet.

Konkurrensskyddad verksamhet innebär att företaget fått en ensamrätt att utföra en tjänst eller att ett begränsat antal företag fått i uppdrag att utföra en tjänst. Det kan också vara en konkurrensskyddad verksamhet om ett företag fått i uppdrag att utföra en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse. Skyldigheten att upprätta en separat redovisning gäller inte om företaget fått offentligt stöd för en skälig tidsperiod genom ett öppet, genomblickbart och ickediskriminerande förfarande. Redovisningsskyldighet enligt transparentlagen gäller inte för företag som redan omfattas av bestämmelser av motsvarande slag med EU-rättslig grund.

Företagsbegreppet

En verksamhet kan vara företag oavsett om verksamheten bedrivs inom en förvaltning eller i ett bolag. Vad som är ett företag bestäms av konkurrensrätten och av EU-domstolens praxis. Företag är verksamhet av ekonomisk och kommersiell natur. Vilken juridisk form verksamheten bedrivs i saknar betydelse, likaså om verksamheten har vinstsyfte eller ej. Myndighetsutövning är inte företag.

Hur beräknas omsättningsundantaget?

Lagen gäller för företag vilkas nettoomsättning för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren har överstigit 40 miljoner euro. Vid beräkningen av omsättningen ska all omsättning som är kopplad till företagsverksamheten ingå. Omsättningen av annan verksamhet, som exempelvis förvaltningsuppgifter och myndighetsutövning, ska inte ingå i beräkningen.

Begreppet nettoomsättning omfattar intäkter från sålda varor och utförda tjänster med avdrag för lämnade rabatter, mervärdesskatt och annan skatt som är direkt knuten till omsättningen.
Tröskelvärdet beräknas per företag. Avgörande för vilken verksamhet som utgör ett företag bör vara om en enhet organisatoriskt bedrivs för sig. Så är normalt fallet för statliga myndigheter, bolag, affärsverk och kommunala eller landstingskommunala bolag.

Vad innebär samhandelsundantaget?

Företag som tillhandahåller tjänster som inte kan påverka handeln med andra EES-länder är undantagna från lagens krav.

Vad innebär öppen respektive separat redovisning?

Transparenslagen ställer – förenklat uttryckt – krav på att företag ur sin redovisning kan särskilja verksamheten i tre olika delar och att företagets redovisar överföringar av medel, oavsett i vilken form de sker, mellan dessa tre delar.

Den offentliga verksamhet som inte utgör företag ska först kunna avskiljas från den verksamhet som utgör företag i konkurrenslagens mening. Därefter ska företagsverksamheten kunna delas i konkurrensskyddad respektive konkurrensutsatt företagsverksamhet. En schematisk figur finns här nedanför.

Redovisningen av överföringar från icke företagsverksamhet till företagsverksamheten betecknas öppen redovisning. Redovisningen av överföringar mellan den konkurrensskyddade och den konkurrensutsatta företagsverksamheten betecknas separat redovisning.

Vilka skyldigheter medför lagen?

Transparenslagen innebär en skyldighet att ha en viss redovisning för att göra myndigheternas insyn möjlig.

Redovisningar som upprättas enligt transparenslagen ska sändas in till Konkurrensverket om verket begär det. Av den anledningen måste handlingarna arkiveras under en viss tid.

Samtliga företag som omfattas av regelverket ska årligen låta sin revisor granska om en öppen och separat redovisning har fullgjorts. Revisorn ska utfärda ett särskilt intyg över granskningen. 

Regeringen har tillsatt en utredning för, Vissa frågor om statligt stöd m.m.(Dir 2010:9), där utredaren bland annat ska ta ställning till om transparenslagens bestämmelser om särskilt intyg av revisor bör ändras och om så bedöms vara fallet föreslå författningsändringar. 

Vad innebär Konkurrensverkets tillsyn?

För att driva igenom redovisningskravet kan Konkurrensverket besluta om ålägganden riktade mot företagen. Ett sådant åläggande kan förenas med vite. Konkurrenslagens beslut om åläggande kan överklagas till Marknadsdomstolen.