Frågor och svar - konkurrenslagen 1 november 2008

På den här sidan får du svar på några av de vanligaste frågorna när det gäller nyheterna i konkurrenslagen som trädde i kraft 1 november 2008.

Avgiftsföreläggande

Kommer ett företag som inte godkänner ett avgiftsföreläggande att straffas för detta genom att Konkurrensverket yrkar högre konkurrensskadeavgift vid domstol?
Svar: Ett företag som väljer ett domstolsförfarande ska inte missgynnas genom att riskera högre konkurrensskadeavgift än vad som blivit fallet om det godkänt Konkurrensverkets avgiftsföreläggande. Principerna för att fastställa konkurrensskadeavgiften är desamma, oavsett om Konkurrensverket väcker talan i domstol eller om företaget godkänner avgiftsföreläggandet.

Hur blir det om en eller två i en kartell accepterar avgiftsföreläggande, men en eller flera andra parter inte gör det?
Svar: Ett avgiftsföreläggande kan bara riktas till och godkännas av enskilda företag. Företaget väljer själv mellan en prövning i domstol eller att godkänna Konkurrensverkets avgiftsföreläggande. Det finns alltså inget som hindrar ett företag som deltagit i en kartell att godkänna ett föreläggande, medan andra väljer en prövning i domstol.

Kan ett företag som snabbt vill lämna överträdelsen bakom sig väcka frågan om avgiftsföreläggande innan Konkurrensverket har skickat sitt utkast till stämningsansökan?
Svar: Det finns inget som hindrar ett företag som deltagit i en kartell att tidigt i utredningen vända sig till Konkurrensverket med en fråga om avgiftsföreläggande. Men det är först när utredningen är klar och vi tagit fram ett utkast till stämningsansökan, som Konkurrensverket kan ta ställning till om det finns förutsättningar att utfärda ett föreläggande.

Näringsförbud

Vem kan drabbas av näringsförbud?
Svar: De som kan drabbas av näringsförbud är dels enskilda näringsidkare, dels personer som leder vissa juridiska personer, till exempel verkställande direktör, vice verkställande direktör eller en styrelseledamot i ett aktiebolag.

En person i företagets ledning kan åläggas näringsförbud om hon/han tar en aktiv del i kartellsamarbetet genom att ingå eller tillämpa konkurrensbegränsande avtal med konkurrenter eller deltar i kartellmötet. Näringsförbud kan också åläggas medarbetare på en lägre nivå som fått instruktioner att ingå sådana avtal eller som regelbundet rapporterar vad som tagits upp på kartellmöten.

Företagsledningen ansvarar för att vidta åtgärder om de fått kännedom om att kartellsamarbete förekommit inom organisationen. Om de inte gör det och ser till att företaget omedelbart avslutar det pågående kartellsamarbetet, kan ledningen bli ansvarig för överträdelser som begås därefter.

Den nya lagen innebär en skärpning för framförallt näringsidkare och ledande personer i vissa företag (t.ex. vd eller styrelseledamot i ett aktiebolag). Vilka praktiska åtgärder kan de vidta för att inte riskera att drabbas av näringsförbud?
Svar: De bör vara mer aktiva än tidigare och regelbundet kontrollera att ingen i organisationen ägnar sig åt kartellverksamhet, som att t.ex. samarbeta med konkurrenter om priser eller dela upp marknaden. 

Skulle det visa sig att det finns kartellsamarbete i organisationen är det viktigt att företagsledningen agerar för att avbryta det otillåtna samarbetet. Som ett led i detta bör ledningen även överväga att kontakta Konkurrensverket och utnyttja eftergiftsprogrammet. Eftergiftsprogrammet omfattar också sanktionen näringsförbud.

Vad innebär näringsförbudseftergift?
Svar: Det är viktigt att hotet om näringsförbud inte minskar företagens incitament att utnyttja systemet med eftergift och nedsättning av konkurrensskadeavgift. Därför är lagen om näringsförbud (3 § tredje stycket) mer generös än konkurrenslagens regler om eftergift och nedsättning.

Näringsförbud kan inte bli aktuellt för den person som självmant eller inom ramen för den bedrivna näringsverksamheten lämnar viktig information om överträdelsen till Konkurrensverket och på så sätt medverkar till att i väsentlig mån underlätta Konkurrensverket utredning. Det finns alltså en möjlighet att få näringsförbudseftergift. En person ska inte få näringsförbud i de fall företaget får eftergift eller nedsättning av konkurrensskadeavgiften.

Eftergift och nedsättning av konkurrensskadeavgift

Kommer det att bli svårare att få eftergift till följd av den nya konkurrenslagen?
Svar: Nej. I princip gäller samma regler som tidigare. Däremot har det skett en del förtydliganden i lagen baserat på hur Konkurrensverket tidigare har tillämpat reglerna om eftergift.

I konkurrenslagen framgår nu tydligt att endast ett företag kan få eftergift. För att få eftergift (enligt 3 kap. 12 § första stycket) måste företaget

• vara först med att anmäla en överträdelse av förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete, och
• lämna sådana uppgifter som gör att Konkurrensverket kan ingripa mot överträdelsen, vanligtvis genom en gryningsräd.

Om inget företag uppfyller dessa förutsättningar kan ett företag få eftergift (enligt 3 kap. 12 § andra stycket) om

• det är först med att lämna sådana uppgifter som leder till att det kan klarläggas att en överträdelse förekommit, eller
• om företaget i högst väsentlig mån har underlättat Konkurrensverkets utredning.

Konkurrensverket uppmuntrar företag att ansöka om eftergift och kommer att ha ett generöst förhållningssätt vid handläggningen av sådana ansökningar. Ett företag som inte kan få eftergift kan ansöka om nedsättning av konkurrensskadeavgift.

Ett annat förtydligande i den nya konkurrenslagen är att det inte längre är möjligt för företag som missbrukar en dominerande ställning att få eftergift.
  
Är det möjligt för ett företag att bli diskvalificerat från eftergift?
Svar: Ja. Ett företag som tvingat andra företag att bryta mot konkurrenslagens förbud om konkurrensbegränsande samarbete har ingen möjlighet att få eftergift (3 kap. 12 § tredje stycket). Ett företag kan även förlora sin rätt till eftergift om det lämnar felaktiga eller missvisande uppgifter till Konkurrensverket. Trots att ett företag är diskvalificerat från eftergift kan det ansöka om nedsättning av konkurrensskadeavgift. 
 
Vad menas med att företaget måste samarbeta med Konkurrensverket för att få eftergift?
Svar: För att ett företag ska kunna få eftergift är det skyldigt att samarbeta med Konkurrensverket under såväl utredningen som under handläggningen i domstol.

För att uppfylla samarbetskravet (3 kap. 14 §) ska företaget

• ge Konkurrensverket all information om överträdelsen det har tillgång till,
• ställa sina anställda, och om möjligt även före detta anställda, till Konkurrensverkets förfogande för att snabbt kunna besvara frågor om det konkurrensbegränsande samarbetet,
• inte förstöra bevis eller på annat sätt försvåra utredningen, samt
• lämna det konkurrensbegränsande samarbetet.

Dessa krav gäller även för företag som ansöker om nedsättning av konkurrensskadeavgift. 
 
Vad är skillnaden mellan ett beslut om förklaring och ett besked om eftergift?
En förklaring (3 kap. 15 §) betyder att ett företag får ett kvitto på att det varit först med att anmäla en överträdelse som Konkurrensverket inte känt till sedan tidigare. När ett företag har fått en förklaring kan inget annat företag få eftergift för den specifika överträdelsen. Konkurrensverket lämnar ett beslut om förklaring tidigt i utredningen. Beslut om förklaring är inte detsamma som ett besked om eftergift.

För att få slutlig eftergift måste företaget uppfylla särskilda samarbetskrav (3 kap. 14 §). Senast i samband med Konkurrensverkets preliminära ställningstagande får företaget besked om det finns förutsättningar att få eftergift. Slutligt besked om eftergift lämnas i samband med att Konkurrensverket lämnar in en stämningsansökan till Stockholms tingsrätt.
 
Konkurrensverket kan endast lämna en förklaring om eftergift till det företag som är först med att anmäla en överträdelse som leder till att vi kan genomföra en gryningsräd.

Konkurrensverket lämnar ingen förklaring till företag som ansöker om eftergift mot bakgrund av att det är först att lämna sådana uppgifter som leder till att Konkurrensverket kan visa att en överträdelse förekommit, eller om företaget i högst väsentlig mån har underlättat utredningen. Företaget får i stället besked om eftergift i samband med att Konkurrensverket lämnar in en stämningsansökan till Stockholms tingsrätt.

Kan man ansöka om eftergift på engelska?
Svar: Ja. Konkurrensverket accepterar ansökningar på engelska. Ansökan kan göras muntligt eller skriftligt.

Företagskoncentrationer

Vilka företagskoncentrationer ska anmälas enligt de nya reglerna?
Svar: Den nya konkurrenslagen (SFS 2008:579) gäller för företagskoncentrationer som uppstått från och med den 1 november 2008. En koncentration anses ha uppstått den dag då ett rättsligt bindande avtal undertecknats, ett offentligt bud tillkännagivits eller en fullständig anmälan som visar att parterna har för avsikt att genomföra koncentrationen kommit in till Konkurrensverket, beroende på vilken händelse som inträffar först. Företagskoncentrationer som uppstått före den 1 november 2008 ska anmälas enligt de äldre reglerna (konkurrenslagen 1993:20).

Vilka koncentrationer ska anmälas till Konkurrensverket?
Svar: Med nya konkurrenslagen ändras omsättningströsklarna för när en företagskoncentration ska anmälas till Konkurrensverket. På så sätt ökar träffsäkerheten att nå koncentrationer med anknytning till den svenska marknaden. För anmälningsplikt ska de berörda företagens sammanlagda omsättning föregående räkenskapsår i Sverige överstiga en miljard kronor och vart och ett av företagen ska ha en omsättningen i Sverige som överstiger 200 miljoner kronor. Med berörda företag avses i princip det förvärvande företaget och själva förvärvsobjektet.

Observera att om de berörda företagens sammanlagda omsättning överstiger 2,5 miljarder euro och de bedriver verksamhet i flera EU-länder kan koncentrationen vara anmälningsplikt till Europeiska kommission och ska då inte anmälas till Konkurrensverket.

När kan en företagskoncentration stoppas?
Svar: Förutsättningarna för när en företagskoncentration kan stoppas har anpassats till det EG-rättsliga regelverket på området. Enligt nya konkurrenslagen kan en företagskoncentration stoppas om den påtagligt hämmar förekomsten eller utvecklingen av en effektiv konkurrens inom landet i dess helhet eller en väsentlig del av det. Vid denna bedömning ska särskilt beaktas om koncentrationen medför att en dominerande ställning skapas eller förstärks. Då fråga om förbud mot en koncentration uppkommer kan en part i koncentrationen göra ett åtagande för att undanröja transaktionens konkurrenshämmande effekter. Om Konkurrensverket inom den inledande 25-dagarsfristen mottar ett sådant åtagande förlängs denna tidsfrist till 35 arbetsdagar.